levande-2

Del två av fyra

I sin bok Kan rätt kost bota cancer och andra sjukdomar? (se annonsen på sidan 79) beskriver Josef Östlund hur han och hans fru i över tjugo år arbetat med råkost vid sitt hälsohem "Mistelgården". De har hjälpt människor att bli friska från många olika svåra sjukdomar, däribland cancer, genom att hjälpa dem att äta rätt och rensa tarmarna. Genom att lägga om kosten till råkost har många blivit botade snabbt och dramatiskt.

    Vid ett tillfälle kom länsläkare Josef Bruno på besök från Kristianstad. Efter att ha träffat flera gäster, vilka blivit fria från sina sjukdomar, var hans kommentar "Ni har blivit friska på fel sätt!" En gäst frågade då: "Kan man bli frisk på fel sätt?" Länsläkaren svarade ej utan gick ut och åkte iväg.
    Josef Östlund hade läst professor John Beards forskningsresultat, vilka visade att vitamin B 17 hjälpte kroppen att befria sig från cancer. Josef har behandlat sina gäster med "Paradisvälling", vilken görs av groddade mungbönor. Dessa innehåller stora mängder B17. De resultat han redogör för i sin bok förefaller fantastiska.    Josef anser att en del av cancergåtan är löst men får inget gehör av skolmedicinens representanter.
    Enligt Josef Östlund är nämligen cancer en bristsjukdom som uppstår enligt följande. Kroppen utsätts för mängder av belastningar och småskador. Sjuka delar ersätts normalt med nya friska delar. Denna ersättningsprocess kräver enzymet kymotrypsin, vilket kroppen oftast lider brist på. Detta ämne har en naturlig motsvarighet i naturen, nämligen laetrile eller vitamin B17. B17 finns naturligt i råa vegetabilier, speciellt mycket i mungböngroddar. Även saft av rödbeta, blåbär, slånbär och björnbär innehåller stora mängder B17. Detta ämne reglerar nyproduktionen av celler så att en ohejdad tillväxt som cancer inte blir möjlig. Nio av tio leukemipatienter blev friska efter så kort tid som 2-3 veckor med denna råkost och tarmutrensningar.

B17

    Professor John Beard, som gav vitamin B17 dess namn, sökte efter ett ämne som kunde ersätta ett kroppseget enzym. Enzymet var kymotrypsin, som bildas i bukspottkörteln, och Beard ansåg att cancer uppstår då detta enzym ej längre produceras. I jakten på en ersättning fann han då laetrile eller B17. Bristen uppstår då kroppen tömmer sina förråd genom att tvingas smälta animalisk föda.
    B17 hjälper till att döda cancerceller genom att frigöra cyanid tillsammans med enzymet beta-glukosidas. Cyaniden dödar endast cancerceller, då andra skyddas på naturlig väg av enzymet rhodenas på ett förnämligt sätt.
    Nitrilocider är en grupp ämnen, vilka innehåller cyanid i bunden form och därför ej är skadliga för kroppens celler. Det finns 14 olika sorters nitrilocider i cirka 12 000 olika växter. Cyanid i fri form är ett dödligt gift. Den bundna cyaniden frigörs i cancercellen och dödar denna effektivt. Ett enzym, rhodenas, som vår kropp bildat av nitrilociden, neutraliserar cyaniden och skyddar på detta sätt friska celler för cyaniden. Rhodenas finns inte i cancerceller. (Rhodenas skyddar dock ej mot den fria typen av cyanid. Fri cyanid finns bland annat i gräs, och vissa nötkärnor som bittermandel.) Nitrilocid förekommer i stora mängder i aprikoskärnor ur vilka den utvinns. Den finns dessutom i stora mängder i groddade mungbönor.
    Det är ett annat enzym som löser ut cyaniden ur nitrilociden: beta-glukosidas. Detta enzym bildar kroppen i stora mängder i cancertumörer, upp till 3600 gånger mer än i övriga delar av kroppen. Kroppen tar på detta sinnrika sätt död på cancerceller i samspel med nitrilocid från råa växter. Genom att äta mat som naturligt innehåller nitrilocider kan man hjälpa kroppen att döda cancerceller på naturlig väg.
    Mycket tyder på att cancer är en form av trofoblastcell vilken delar sig mer eller mindre ohämmat. En sådan delning förekommer då fostret hos en gravid kvinna utvecklas fram till den 56:e dagen, varefter enzymet kymotrypsin förs in till fostret genom den färdigbildade navelsträngen. Fostrets trofoblastceller ombildas då till normala celler. I gravida kvinnors urin finns ett hormon, HCGM, som bildas av trofoblastcellerna. Också cancersjuka har detta hormon i urinen, vilket utvisar att cancer i själva verket är trofoblastceller. Dessas skenande tillväxt kan ha satts igång av parasiter eller cancerframkallande ämnen.
    Laetrile kan vara den nu mest effektiva behandlingen av cancer. Laetrile, vitamin B17, har förbjudits av socialstyrelsen. Import av aprikoskärnor har också förbjudits. Råkost ger dock gott om B17, men bäst är mungböngroddar mixade till lättsmält välling.

B12

    Vitaminerna i B-gruppen är många. Jag har sett uppgifter om att man funnit 48 hittills. Andra anger över 70. 1 vilket fall är de många och deras betydelse för vår hälsa är ännu inte utredd. Vissa vitaminer har man dock fokuserat på och till denna grupp hör B12. Just B12 har gett upphov till seglivade myter, och den segaste av dem alla är att man får brist på B12 om man inte äter kött. Detta är felaktigt. B12 är ett av de vitaminer som normalt bildas i kroppen. Råkostare bildar själva sitt B12, medan köttätare och andra som tillagar sin mat får hämta vitaminet utifrån då tarmens bakterieflora är felaktig. Att vitamin B 12 tillverkas i tunntarmen hos råkostare och även hos vegetarianer, är numera bevisat. Även fullvärdiga aminosyror bildas i tunntarmen. En vegetarian har dock inte ständigt B12 i blodet
    I början av sjuttiotalet utförde holländska och kanadensiska forskare en studie av sydamerikanska indianstammar som uteslutande levde av vegetarisk kost. Man fann att dessa indianer tillverkade sitt eget vitamin B12 i tunntarmen i den utsträckning kroppen behövde.
    Enligt en undersökning Statens Institut för Livsmedelsforskning, utförde på vegetarianer i Göteborg producerade dessa fullvärdiga aminosyror och vitamin B 12 i tunntarmen. Detta är ett typexempel på hur modern medicinsk forskning inte anammas av vanliga läkare eller de utbildningsanstalter som utbildar läkare. Josef Östlund anser det mycket märkligt att forskarna ej tar sina egna rön på allvar, så att dessa lärs ut till blivande läkare. Istället varnar läkare och dietister ofta patienter för att leva av vegetarisk kost. Patienten skräms med skrönor om proteinbrist och B12-brist. Läkare underlåter att informera patienten om att det är blandkosten (köttbaserad tillagad mat) som är sjukdomsalstrande och utarmar kroppen på enzymer, bland annat det kymotrypsin vilket håller kroppen fri från cancer.
    I samma undersökning, som utfördes 1981, fann man att vegetarianer syntetiserade (bildade) vitamin B12 (kobolamin) i tunntarmen. Härmed borde diskussionen om B12 vara avslutad.
    Blindtarmen opereras ofta bort då den inflammerats av giftiga bakterier, vilka kommer av köttätande. Läkarna anser att detta bihang inte fyller någon funktion. En häpnadsväckande arrogans. Blindtarmen är en sorts jäsningsdepå där resten av de B-vitaminer kroppen behöver skapas. Detta sker med hjälp av speciella enzymer, vilka bildas i det maskformiga bihanget till blindtarmen. Bihanget är en körtel som producerar speciella enzymer för B-vitamintillverkning. Att kirurger opererar bort den när den inflammeras istället för att bota den, beror på okunnigheten om kroppens enzymer och dessas betydelse.
    De anser att detta bihang är en rest, ett rudimentärt organ som kroppen ej längre har någon användning för. Det är idag fortfarande vanligt att kirurger som rotar i människors magar opererar bort bihanget i förebyggande syfte "när man ändå håller på". Kanske ses det som en intressant träningssysselsättning? Detta gör man ofta när man av andra anledningar öppnar buken och oftast utan att tillfråga patienten.
    B12 förekommer rikligt i groddade frön. Övergår du till råkost, behöver du inte oroa dig för B12-brist. B12 bildas då i erforderliga mängder i tarmarna. Till dess får du gott om B12 via groddar och andra vegetabilier.

Kött

    Dagens allmänna näringslära grundar sig på studiet av två individer som åt köttbaserad blandkost! Att detta är tokigt framstår numera som självklart. Hade studien innehållit fler människor med mer varierat kostintag, skulle kanske hela västvärldens matvanor sett annorlunda ut.
    Människan är uppenbart inte ett köttätande djur. Vår strupe är av den långa smala typen, vilken inte lämpar sig för att svälja stora losslitna köttstycken genom. Vi saknar klor, tänder av rovdjurstyp, kort matsmältningssystem och alla de andra väl definierade kännetecken en köttätande art bär på. För att bryta ned kött måste magsäcken producera extremt sur magsaft (pH 1,7), vilken sliter hårt på magsäckens slemhinna. Denna syra får ofta verka under flera timmar i sträck varje dag vilket ger upphov till magsår och magkatarr. Äter man vegetabilier, räcker det dock med pH 3 för att bryta ned maten fullständigt. Dessutom blir exponeringstiden betydligt kortare och magslemhinnan förblir därför oskadad. Den mindre sura miljön ger vissa viktiga bakteriestammar möjlighet att följa med till tunntarmen, där de behövs för kroppens näringsupptag. Bland annat produceras då fullvärdiga aminosyror och även vitamin B12.
    Att äta animaliska proteiner (kött) kan jämföras med transplantation av främmande organ. Kroppen fjärmar sig och stöter bort den främmande vävnaden. Att äta kött skapar mängder av olika avstötningsreaktioner i kroppen.

Matens livskraft

    Kirlianfotografering räknas väl ännu inte som en vetenskaplig metod. Likväl kan kirlianfotografering användas för att bedöma en matvaras vitalitet. Med denna metod kan man nämligen fotografera olika ämnens utstrålning. Ett kirlianfotografi av ett löv visar ett slags energiaura runt lövets kant. Skär man bort halva lövet och tar en ny bild visar plåten fortfarande konturerna av ett helt löv. Efter en stund tar "auran" formen av halva bladet. Detta välkända fenomen har troligen ännu inte någon hållbar vetenskaplig förklaring. Många anser att det är livskraft, ki, eter eller prana kirlianbilder visar. Oavsett vad det kommer att benämnas visar utstrålningens styrka och jämnhet tingets vitalitet. Ett ruttet äpple har betydligt svagare aura än ett friskt.
    Ett sallatsblad har en friskt grön aura som sträcker sig ett par centimeter ut från dess kant. Vetegräs har en aura på ca 60 cm i färgerna vitt, guld och violett!
    Tillagat kött har en svart eller "negativ" aura, Detta anses visa att tillagat kött stjäl energi av omgivningen. Du behöver alltså endast ha tillagat kött i din närhet för att det skall påverka din hälsa negativt.
    Talet om vitalitet eller livskraft är ingalunda ovetenskapligt eller obevisbart. André Bovis utvecklade en apparat som mätte olika objekts utstrålning i enheten Ångström - Å. Alla vattenhaltiga kroppar har förmågan att ackumulera denna typ av vitalitet för att sedan långsamt utstråla den. I försök ingenjören Simoneton utfört har levande födas överlägsenhet bevisats.
    Komjölk, som färsk gav ett utslag om 6 500 Å, gav endast 40% av detta efter 12 timmar. Efter 24 timmar hade 90% av livskraften försvunnit. Han fann att pastörisering helt förintade denna utstrålning både vad gäller mjölk och frukt- och grönsakssafter. När vitlökssaft pastöriserades, koagulerade den liksom dött mänskligt blod och dess livskraft sjönk från omkring 8 000 till noll.
    Däremot visade han att torkad frukt bibehöll sin vitalitet. Om man lät torkad frukt ligga i blöt i 24 timmar kunde den ånyo stråla nästan lika starkt som nyskördad. Konserverad frukt förblev stendöd.
    Vatten visade sig kunna laddas upp av mineraler, växter eller människor. Vatten från kurorten Lourdes mätte 14 000 Å. Idag finns speciella vattenaktiverare, vilka återladdar vattnet och återger vattnet dess naturliga vitalitet. Viktor Schauberger arbetade med att återskapa denna naturliga form av vatten och på så sätt avhjälpa den obalans vi människor framkallar med vår destruktiva explosionsteknik.
    Den apparat André Bovis använde för att mäta utstrålningen utnyttjade en pendel. Vissa vitala matvaror kunde R pendeln att rotera med 80 mm radie med en hastighet av 500 varv per minut. De som strålade mellan 6 000 och 8 000 Å fick pendeln att rotera med en radie om 60 mm. Kött, pastöriserad mjölk och kokta grönsaker strålar mindre än 2 000 Å och fick inte ens pendeln att rotera.
    I sin bok Livsmedlens strålning delar Simoneton in dessa i fyra allmänna klasser. Den första klassen var de födoämnen som hade högre strålning än den mänskliga, vilken angavs till 6500 Å. Denna strålning kunde nå upp till 10 000 Å. Klassen omfattar de flesta frukter, som ligger mellan 8 och 10 tusen på höjdpunkten av sin mognad, och grönsaker förtärda färska direkt från trädgården. Han märkte att de flesta grönsaker förlorat en tredjedel av sin vitalitet, när de når marknaden i staden och ytterligare en tredjedel sedan de kokats.
    Till sin andra kategori anger han livsmedel som strålar mellan 6500 och 3000 Å. Detta omfattar ägg, jordnötsolja, vin, vissa kokta grönsaker, rörsocker och kokt fisk. Ett gott rött vin anger han till mellan 4 och 5 tusen Å och säger att det är långt bättre än vanligt ledningsvatten, som berövats sin vitalitet, och överlägset bättre än kaffe, choklad, sprit eller pastöriserade fruktsafter som praktiskt taget saknar strålning helt. Den färska sockerbetans saft kan ge 8 500 Å medan raffinerat betsocker sjunker till 1000 Å.
    Han anger att allt kött utom rökt skinka är helt värdelös föda och ingår i den tredje kategorin tillsammans med kom inälvsmat, kaffe, te, choklad, sylt, jäst, ost och vitt bröd.
    Den fjärde kategorin med helt död mat vad strålning beträffar var margarin, konserver, alkohol, raffinerat vitt socker och blekt vitt mjöl.
    Han fortsatte sin forskning med att mäta människors utstrålning. Friska hälsosamma individer avgav ca 6 500 Å eller något mer. Betydligt lägre värden kom från köttätare, tobaksrökare och spritdrickare. Cancer kunde upptäckas tidigt, då en sådan person hade så låg strålning som 4 875 Å långt innan några yttre symtom kommit till synes.
    Han råder människor att äta sådant. som strålar mer än de gör själva, ifall de vill få energi och hålla sig friska. Frukt, grönsaker, nötter och färsk fisk ansåg han vara det allra bästa.
    Jag instämmer också i hans slutsatser vad gäller läkeörter: det är inte dessas kemiska sammansättningar som har effekt utan dessas utstrålning. Torkade örter var en nödåtgärd läkemän använde för att kunna transportera läkeörtens energier till den sjuke istället för tvärtom. Den kände läkaren Edward Bach lät växters energi tas upp av vatten vilket sedan blev de blomessenser han använde mot allehanda sjukdomar och obalanser i kropp och själ.

Argument

    Det finns många argument mot att äta råkost. Gemensamt för de allra flesta är att de bygger på känslor och okunnighet. Ofta är de rena ursäkter - de egna motiven för att äta lagad mat och kött. Många veganer har å andra sidan föga genomtänkta etiska skäl till sitt dietval.
    Allt fler vill dock ha fakta för att förnuftigt kunna välja sin diet så att deras liv och hälsa skyddas och stärks maximalt.
    Mängder av experiment har utförts, vilka visar att växter upplever känslor och kan uppleva människors känslor. De reagerar på hat och kärlek och känner igen människor som gjort dem gott eller illa. Även metaller reagerar på slag och behöver liksom växter återhämta sig för att vila. (Växternas hemliga liv av Peter Tompkins och Christopher Bird.)
    Att luta sig enbart mot det etiska skälet att man ej vill välla djuren lidande, som motiv att avstå från köttätande, visar sig därför ganska tunt, eftersom även växter upplever vad man kan kalla rädsla eller skräck för att dö. Helt andra skäl duger gott: näringsmässiga, ekologiska, ekonomiska, hygieniska, hälsomässiga och smakmässiga (utan kryddorna smakar kött enbart lik) för att nämna några av de viktigaste. Att enbart se till vad djur eller växter kan tänkas uppleva är otillräckligt som argument.
    Över 350 000 olika växter har katalogiserats. En stor del av dessa är ätbara och nyttiga, många som läkeväxter. Endast fantasilösa köttätare kan klaga över bristen på alternativ till det femtiotal djurarters lik de äter. Allt vi njuter som mat eller dryck har sitt ursprung i växtriket.
    Visst har vi alla erfarenheten av hur bedövande trist det kan vara att diska. Äter man däremot levande föda slipper man upphettade härdade fetter och proteiner som biter sig fast i glas och porslin. Skölj med svalt vatten så är det klart! För vissa ett tillräckligt tungt vägande skäl för att genast byta diet.
    Vårt kretslopp i naturen är intimt förknippat med växtriket och detta stämmer till både ödmjukhet och beundran inför växterna. Vi borde med andakt låta oss lockas att äta frukterna de skapar åt oss så att deras frön kan spridas i naturen, väl förpackade i naturlig människogödsel. Frukterna finns för oss och växterna gör dem så välsmakande de kan.
    Du kan lugnt utgå ifrån att akademisk bildning inte ger upplysning, att den inte ger mer än elementär kunskap och att den ingalunda kan åberopas som stöd för en auktoritär hållning. Om en dietist, näringsfysiolog eller liknande kritiserar din diet av levande föda - råkost - kan du direkt försvara dig med att de är okunniga och dåligt pålästa. Den information som stöder livshållningen levande föda är framforskad, väl dokumenterad och publicerad men troligen inte intagen i akademisk undervisning, då den till stora delar strider mot etablerade dogmer.
    En av de viktigaste faktorerna för din totala hälsa är magtarmkanalens hälsa. Det är dessa organ som tar upp näring och ger ifrån sig skräp. Vår kropp har en mängd olika bakterier i tarmarna som hjälper till med detta. Om vår föda förstör denna fina balans, är det mycket i kroppen som drabbas. Tarmarnas hälsa och renhet är en av grunderna för hela organismens hälsa. Köttätandet rubbar och förstör den livsviktiga hälsosamma bakteriefloran. i tarmarna. Förruttnelse och giftansamling blir följden. Dessa problem försvinner när man övergått till råkost.
    Det numera ökända giftet DDT tog man fram för att få bukt med en insekt: bomullsviveln. Denna frodas än idag, medan giftet spridit sig i många näringskedjor och hotar flera arter allvarligt. Fisk och småvilt har drabbats mycket hårt. DDT kan spåras nästan överallt och finns ansamlat i många vilda djur.
Argument finns det gott om. De allra flesta talar för råkost och mot köttätande. Köttindustrin är ett sorgligt kapitel i mänsklighetens historia. Mer om detta i nästa del.

Vetegrässaft

Många som botat sig själva från svåra sjukdomar med någon form av levande föda, vurmar sedan för just det de åt. Följande tester visar givetvis att just deras växt är oerhört nyttig och har fantastiska effekter när det gäller att bota svära sjukdomar. Önskan om att finna en bot för allt driver oss därtill, men det är föga intelligent eller konstruktivt.
    Så forskade Ann Wigmore mycket om vetegrässaft då detta givetvis har fantastiska effekter på människan. Vi måste dock förstå att det inte handlar om enskilda växter eller enskilda ämnen, Det är att äta det levande som är hela skillnaden.
    Detta är den stora hemligheten och den är självklar om man bara tänker efter. I USA och flera andra länder talar man om whole food (fullvärdig eller hel mat). Man tar fram olika preparat, där man använder hela växten och avstår från att extrahera eller raffinera. Detta är ett steg på vägen, men fortfarande saknas livet. Ett pulver som stått torkat i en burk i månader må ha vitaminer och mineraler men livskraften försvann några sekunder efter det att växten sönderdelats.
Att enastående resultat infinner sig när man börjar äta någon färsk vegetabilie är bara naturligt. Misstaget består i tron att just denna vegetabilie är undergörande allena. Allt slags råkost ger enastående effekter på hälsan.
    Åtskilliga böcker har skrivits om vetegrässaftens fantastiska hälsoeffekter. Endast några få är försiktigt kritiska, då saften är mycket stark och innehåller en del ämnen som skulle kunna tänkas orsaka problem för kroppen (cyanid t ex). Tydligen överväger de positiva effekterna så mycket att man är beredd att bortse från vissa individers känslighet. Som med allt bör man iaktta måttfullhet, och själv råder jag enbart människor med hälsoproblem eller sjukdomar att regelbundet dricka denna kraftfulla saft. Vi vet ju av erfarenhet att intagandet av vissa gifter i mycket svaga doser kan ha mycket positiva effekter på hälsan. Ibland är det kroppens försvar mot ämnet som ger de önskade effekterna. Vetegrässaft är en mycket välbalanserad och fantastiskt näringsrik vätska som har det mesta av vad vi behöver i balanserade proportioner. Vill du ha något alldeles extra kraftigt och nyttigt, kan du pröva den. Är du sjuk, kan jag rekommendera saften i måttliga mängder (1-5 matskedar per dag). Fråga dock alltid någon kunnig till råds.
    Mycket forskning återstår innan vetegrässaftens alla effekter har utretts. Erfarenheterna runt om i världen är mycket positiva, och vill du veta mer om dessa, rekommenderar jag Ann Wigmores The Wheatgrass Book (se litteraturlistan).

Komjölk

    Människor skall dricka modersmjölk under den första tid de växer upp. Detta framstår allt tydligare idag. Vuxna däremot har fått andra näringskällor, vilka bättre svarar mot kroppens behov (om de inte äter lagad mat, förstås). Kors kalvar skall dricka komjölk tills de börjar livnära sig av gräs. Att människor dricker en annan arts modersmjölk och dessutom i vuxen ålder anser numera många vara perverst. I nödfall kan tänkas att barn vilkas mödrar inte kunnat ge modersmjölk skulle kunna finna viss kompensation men främst då i form av en amma.
    Det enzym som spjälkar mjölkens protein upphör hos människan att produceras redan i tolvårsåldern. Danska och tyska forskare, som studerat mjölkens inverkan på kroppen, kom redan 1982 fram till att komjölk hindrar kroppen att ta upp kalcium!
    Komjölkens kalkstjälande egenskaper har entydigt visats i båda dessa studier. I sin bok nämner Josef Östlund två sådana undersökningar, varav en utfördes 1982. Detta rapporterades i en nyhetssändning i svensk radio men hördes sedan inte mera av. Vi får inte viktig information som är bra för oss och gynnar vår hälsa, vi får dock "information" och propaganda som är bra för makten och som gynnar maktens "hälsa". Mjölkindustrin är djupt invävd i svensk ekonomi och jordbrukspolitik. Starka ekonomiska intressen tillåter inte att detta förändras. Komjölk är dock inget för människor. Dess sammansättning skiljer sig kraftigt från modersmjölk. Barn som dricker obehandlad färsk komjölk får näring till att bli kalvar med allt vad detta innebär. Man blir vad man äter.
    Dricker man Arlas produkter, bör man dock känna till att dessa inte är komjölk utan komjölksprodukter. Inte ens Arla kallar det komjölk utan en mjölkprodukt med namnet "mjölk". Dessa produkter upphettas så att det som kunnat vara nyttigt förstörs. Kalcium härdas och blir omöjligt för kroppen att hantera. Arlas komjölksprodukter urkalkar vårt skelett. Dessutom slår man sönder fettet i mjölken genom homogenisering så att kroppen definitivt inte kan hantera detta. Fettet tränger igenom tarmväggarna och skapar svåra problem i blodkärlen. Homogeniseringen införde man för att kunna sälja fettfattig mjölk som fettrik. Ingen kunde nämligen längre se hur mycket fett mjölken innehöll - all mjölk blev lika vit.
    Många kor, ofta så många som var fjärde, bär på juverinflammationer. Dessa gör att det bildas var, vilket kommer ut tillsammans med mjölken. Detta var späds ut och blandas tillsammans med de andra kornas mjölk. Om endast detta faktum blev allmänt känt, skulle Arla tvingas syssla med annat än mjölkprodukter. Hur många procent var innehåller ett vanligt paket mjölk? Fråga Arla, men vänta dig inget ärligt svar.
    Komjölk ger garanterat allergi i någon form. Att tvinga barn att dricka denna hälsovådliga brygd borde vara kriminellt.
    För att en ko skall ge mjölk måste den först föda en kalv. Vad händer sedan med alla dessa kalvar? Mer om denna fruktansvärda fråga i nästa del.
    Komjölk må duga för kalvar men är definitivt inget för människor. Vitaminerna har tillsatts i efterhand och är kemiskt producerade. Komjölk sådan som Arla säljer den är giftig och mycket kraftigt slembildande.

Proteiner

    Det är tysk forskning, utförd på 1800-talet, som ligger till grund för dagens underliga proteinrekommendationer. Man hävdade då att människan behövde 120 g protein per dag. Auktoriteter hävdar idag att behovet är 60-90 g. Specialister anser dock att det faktiska proteinbehovet ligger närmare 25-30 g. Om man äter det rått räcker det med ca 8 g. Vissa råfödaätare har hävdat att man inte behöver äta något protein, då kroppen bildar eget av aminosyror och förordar därför en kost innehållande mycket aminosyror.
    Modersmjölk (vilken är att betrakta som råkost) innehåller endast några få procent protein. Uppgifterna varierar från medelvärden på 1,4 % till ca 6 %. Detta borde ge viss indikation på vad en människa behöver, även när hon växer som mest. Flera moderna undersökningar anger att behovet ligger kring 30 g per dag.
    Kroppen löser upp det protein vi stoppar i oss till aminosyror för att kunna bygga eget protein av det. Kraftigt proteinintag tvingar därför kroppen till ett enzymkrävande extraarbete.
    De allra största djuren, och de allra starkaste, lever på vegetabilier. Av växternas aminosyror skapar våra djurkroppar starka friska muskler och andra vävnader.
    Problemet är alltså inte för lite protein utan istället det överskott de allra flesta får i sig. Detta är dessutom ofta upphettat vilket gör det närmast oanvändbart för kroppen. Överskottet ökar amyloidavlagringarna i cellerna, vilka dumpar detta i omgivande vävnadsvätskor. Amyloidet är förknippat med degeneration och förtidigt åldrande.
    Proteinöverskott har visat sig bidraga till följande sjukdomar: artrit, njurskador, pyorré, schizofreni, benskörhet, åderförkalkning, hjärtåkommor och cancer. Överskott vållar även syraöverskott vilket försurar kroppen. Överskott av protein orsakar också kalciumbrist, vilket leder till benskörhet. Kött innehåller som mest 28% protein. Sojabönan innehåller ca 40% protein. Det blir lätt för mycket protein i kosten, så var sparsam med proteinintaget. Kokning förstör 40-85 % av det tillgängliga proteinet.
    Vår kropp har inget behov av animaliska proteiner utan vill bygga egna av aminosyror. Vegetabilier ger kroppen högvärdiga aminosyror i väl avvägda proportioner.
    Eftersom det i tunntarmen bildas fullvärdiga aminosyror, kan kroppen skapa upp till tre gånger så mycket protein som vi stoppar i oss.

I nästa del (nr 1 2000): klorofyll, groddar, kött, idrott, näring och övergång från en diet till en annan.

LITTERATURHÄNVISNINGAR

Beard, i., The Embryology of Tumors Anat. Anz., 23:486-494 (1903): Centrbl. L. allg. Path. Anat., 14:513-520 (1903)
Beard, j., The Interlude of Cancer Med. Record, 69:1020 (1903)
P Topkins och C Bird, Växternas hemliga liv, Lindqvists förlag
Per Frisk, Groddar, alger och tofu, Hälsa böcker ISBN 91-85506-62-1
Inger Ingmanson, Kan man äta sånt? Rabén & Sjögren ISBN 91-29-55661-9
Earl Mindell, Vitaminbibeln Aldebaran ISBN 91-8747215-5
N W Walker D.Sc, Fresh Vegetable and Fruit juices ISBN 0-89019-06704 Norwalk Press
Dr Ann Wigmore, The Hippocrates diet and health program ISBN 0-89529-223-8 Avery publishing group
Dr Ann Wigmore, The Wheatgrass Book ISBN 0-89529234-3 Avery publishing group
Dr Ann Wigmore, Vägen till optimal hälsa Living Food Global Center Valdemarsvik

NEXUS Årgång 2 nr 4 1999

Del tre av fyra